Så har även denna helg passerat och man undrar-vad hände? När man var liten gick dagarna långsamt och en vecka var en ocean av tid. Nu känns en vecka mer som en halvfull pöl av tid. Tiden som är så viktig försvinner ibland lite väl fort. Ibland skulle man vilja stanna upp en stund och bara var som i ett svart hål av tid där tiden stod still men man själv fortsatte med sitt liv.
Men ibland undrar jag om det verkligen är bättre att stanna upp för jag tycker att tiden flyger iväg även när jag stannat upp. Var tex ledig både torsdag och fredag och hade en riktig långhelg men vad jag gjorde i torsdags och fredags kan ingen levande människa svara på, inte jag iallafall. Det är som om de två dagarna redan är bortraderade från minnet.
Ja alltså jag vet att käre D fyllde år i fredags och att jag grattade honom och att han sen åkte till Uppsala.....men vad gjorde jag dom timmarna när han var där?? Ingen som vet. Läskigt! Torsdagen är ganska blank, helt borta, försvunnen, finns inte mer....ingen aning om vad jag gjorde. Jag vet däremot vad jag inte gjorde....PLUGGADE... som jag borde ha gjort. Fy på dej Anna!
Ja det här med tid är knepigt, man vill ha mer men när man har tid gör man inget vettigt med den.